Grundläggande spelteknik
På banjo kan man naturligtvis spela "lägerbålsackord" på samma sätt som en gitarr. Dock har en banjo så väldigt kort sustain (hur länge en ton klingar) jämfört med en gitarr att det det låter väldigt stumt att spela på det sättet. Istället har olika musiker utvecklat sina egna stilar för att få ett bra ljud.
Vissa av dessa stilar har blivit så framgångsrika att alla andra härmar dom. Så har t.ex. Earl Scruggs stil med brutna ackord genom att spela rolls helt dominerat bluegrass banjo sedan 50 talet.
På en femsträngad banjo försöker man att spela brutna ackord blandade men tonsekvenser från melodin samt fyllnadstoner för att ge en jämn och konstant "ljudmatta". Här använder man den femte strängen som en drönarnot som hela tiden återkommer och är en viktig del i att ge banjon dess karakteristiska ljud.
I början så kommer du bara att spela femte strängen som öppen. (Senare kan man även börja vika över tummen för att femte strängen skall harmonera med det ackord man spelar - men det är inget som du behöver fundera på så mycket i början av karriären.)
I grunden finns det "ungefär" två huvudsakliga spelstilar med undervarianter. Det är en viss förenkling att säga så men vi tar oss den friheten så här i början. Dom två huvudsakliga stilarna är:
Oldtime (ofta förkortat OT), "frailing", eller clawhammer. I denna spelstil slår man an strängarna med baksidan av fingrarna, dvs naglarna. Oftast spelar man ganska högt upp mot halsen med högerhanden i denna spelstil.I dcenna spelstil använder man också oftast en fem-strängad banjo utan resonanslåda.
Dom flesta musiker brukar hålla sig till en spelstil men det finns vissa musiker som är lika hemma i båda spelstilarna. Ett exempel på detta Steve Martin som behärskar både teknikerna till fulländning.
Scrugg-style eller tre-fingerstil. Detta är den stil som de flesta förknippar med banjo och ger banjon dess karakteristiska kulspruteliknande matta av toner. För denna typ av spel så använder man uteslutande en banjo med resonanslåda.
I scrugg stil så baserar man arrangemang på rolls. Detta göra att det inte är möjligt att få med alla meloditoner eftersom dom inte alltid passar in på de rolls som man måste förhålla sig till. Dock försöker man se till att tummen spelar så många meloditoner som det är möjligt. I ett band är utelämnade toner inget problem eftersom det finns andra instrument. Samtidigt kan man "lura" åhöraren bara man spelar tillräckligt många meloditoner så fyller örat ut ev. saknade toner.
Vi kommer här bara att relativt kortfattat beskriva 3-fingerstilen i övriga delar på denna sajt. Det är inte vår avsikt att vara någon utförlig nybörjarkurs. Det finns det andra som gör bättre. Målsättningen är att ge vissa kommentarer om vad man bör tänka på som kanske inte alltid står i alla nybörjarböcker. Det finns många böcker om hur man börjar spela men många av dom är (tyvärr) inte speciellt bra (enligt min mening). Väldigt få böcker (och författare) verkar förstå själva läroprocessen och är i vissa fall inget mer än en samling tablatur utan att lära ut metodik eller tanke kring banjospel.
På nätet finns det också väldigt många bra (och några inte så bra) introduktioner till hur man spelar 5-strängad banjo. En gammal men bra sajt är "Folk of the Wood" (http://www.folkofthewood.com/ ) som bland mycket annat har en alldelse utmärkt kort introduktion i ett antal lektioner till hur man spelar 5-strängad banjo. Sök på något i stil med "Banjo introduction" eller "Banjo first lessons" så kommer du att hitta en (förvånansvärt) stor mängd siter och videor. I avsnittet med länktips på sajten har vi försökt samla några (få) "kvalitetsgranskade" siter som vi personligen tycker är värda ett besök. Det finns säkert många andra som vi inte känner till så tipsa oss gärna !
Ytterligare spelstilar
Förutom de två spelstilarna ovan som skiljer mycket i den teknik man använder för att spela finns det även finns det ytterligare (under) varianter. Detta är dock inte så mycket andra spelstilar (att man tekniskt utför andra rörelser) utan kan mer ses som sätt att arrangera sånger.
Melodisk stil (även kallat Bill Keith style). När man spelar i Scrugg style, dvs bygger spelet på rolls, så är det inte alltid möjligt att passa in alla meloditoner i rolls. Melodin brukar ändå komma fram eftersom örat är en fantastisk utjämnare. Dock finns det tillfällen när man verkligen vill spela alla meloditoner. Man spelar då i melodisk stil. Det hela bygger på att man hittar skalor på halsen så att man hela tiden vet var den "närmaste" tonen är. I melodisk stil finns inga "utfyllnadstoner" alla toner är i princip meloditoner och man kan därför inte alltid arrangera med vanliga rolls.
Det är också vanligt att delar av en sång går i melodisk stil medan huvudelen av sången spelas med rolls (dvs "Scrugg style").
Gamla fiollåtar som enbart har melodibärande toner arrangeras ofta i melodisk stil för att man väl skall kunna följa den. Typiska exempel är Stoney Point, Devils dream och Jerusalem Ridge
Single String. (även kallat Don Reno style). Vissa säger att detta liknar det sätt som klassiska gitarrister spelar. Här spelar man skalor och toner till stor utsträckning på en sträng (i taget). Många mer progressiva banjoister använder denna spelstil när man arrangerar jazz. I single string stilen använder man i huvudsak tummen och pekfingret på höger hand när man spelar.
För tillfället kommer vi inte att skriva något mer specifikt om dessa stilar utan hänvisar till andra böcker, t.ex. "The Melodic Banjo Book" av Tony Trischka.