Diatoniska ackord

Diatoniska ackord är helt enkelt de ackord man får om man bildar ackord (tre-klanger) med ackordets rot på alla skalans toner i tur och ordning. Dessa ackord harmoniserar skalan.

Anm: Diatonisk betyder betyder troligen skalsteg och har kommit att beteckna västerländska stegade skalor.

En anledning att lära sig dessa ackord är att de är mycket vanligt förekommande i all västerländsk musik och att de lämpligen kan användas som genomgångsackord. Det vill säga att om man ska "åka" från ett ackord till ett annat så är chansen stor att de ackord som man passerar på vägen är just dessa skalegna ackord. Dessa ackord är också "säkra" i den meningen att det låter sällan fel oavset hur man spelar dessa (nåja nästan i alla fall). Det är därför en bra grund för vidare improvisation.

Låt oss ta ett exempel med en G-skala, G-A-B-C-D-E-F#-G.

Vi vet att ett vanligt treklangs ackord består av tre toner, 1,3 och 5 tonen i skalan. Så ett G-ackord blir G-B-D.

Men vad händer om vi tar samma skala men istället börjar på A och följer samma strukur, dvs 1-3-5. Då får vi en treklang som är A-C-E. Börjar vi på B så får vi B-D-F# osv för resten av tonerna i skalan. När vi kommer till slutet börjar vi bara från början så för F# blir treklangen F#-A-C. Följande bild visar dessa treklanger i vanlig musiknotation

Alla dessa treklanger bildar nu ackord. Det kanse nu är lätt hänt att man tänker att det måste bli vanliga treklanger och att man bara spelar ett C, D, E grundackord och så vidare. Men tänker man efter en gång till så inser man att detta inte är sant då det inte är lika många halvtonsteg mellan varje not i skalan. Genom att nu analysera vilka toner som ingår kan man identifiera dessa ackord som

G, Am, Bm, C, D, Em, F#m(b5)

Ofta kompletterar man dessa ackord så att man också lägger till den nästa fjärde not på "toppen" för att få varianter av 7-ackord. Detta kommer sig av att vi har fyra fingrar och att vi med de slutna fulla ackorden har fyra noter till vårt förfogande. Så detta blir då i notation

Analysera man dessa ackord så kommer man fram till följande

Gmaj7, Am7, Bm7, Cmaj7, D7, Em7, F#m7(b5)

Innan du läser vidare så se till att du verkligen förstår detta. Är du osäker på hur man namnger och bildar ackord så sök information på nätet. Denna struktur kommer att vara densamma för alla skalor men givetvis med olika ackord. Strukturen maj7, m7, m7, maj7, 7, m7, m7(b5)

Dessa ackord brukar man också ange med romerska siffror som

I, ii, iii, IV, V, vi, vii*

Här använder vi små bokstäver för mollackorden och stora bokstäver för dur ackorden. Det sista ackordet förtjänar en kommentar. På grund av skalans struktur så blir detta ett mollackord men där också dominanten endast är en liten ters över subdominanten (en "moll-femma" eller på engelska "flat-five").

Varför tar vi då upp detta. jo, om du tittar på harmoniseringar (vilka ackord som ingår) i vanliga sånger så kommer du garanterat att hitta dessa ackordstrukturer. Dvs om en låt är i G-dur så kan du mycket väl hitta ett Bm7 någonstans. När man spelar dessa ackord så låter de ganska bra ihop.

Det fina med dessa ackord är att nästan oavsett i vilken ordning och följd man spelar dessa ackord så låter det "bra". Dessa ackord är dessutom tätt kopplade till de s.k. modala skalorna.

Det här är dessutom en väldigt bra sätt att lära sig hur man från ett maj ackord (dvs den vanliga treklangen) skapar ett 7 och ett maj7 ackord (eller ett m7). Observera begreppsförvirringen här. Ett C-maj ackord är inte detsamma som ett Cmaj7 ackord. I första fallet betyder "maj" major chord, dvs grundtreklangen. I andra fallet betyder det "major-7" dvs en stor septim över grundtonen.

Ett C7 ackord är ett C-ackord + Bb (eller A#) medan ett Cmaj7 är ett C-ackord + B. Ett annat enklare sätt att tänka är att ett 7 ackord har tonen två halvsteg ned från grundtonen inkluderad och att ett maj7 ackord har tonen ett halvt tonsteg ned från grundtonen inkluderad. 

Hur hittar man då ett Gmaj7 ackord. Börja med ett första inversionens G ackord (se tidigare avsnitt om ackord). Vi skall sedan lägga till tonen som är ett halvt tonsteg ned från G (dvs F#). Eftersom vi vet att vi har ett G på femte bandet första strängen (tonikan) så kan vi bara flytta lillfingret från femte till fjärde bandet och voila! Vi har ett Gmaj7! Eftersom första inversionen är flyttbar så kan du nu genast spela samtliga ackord som maj7. Flytta bara ned lillfingret ett band på första strängen när du tar ett första inversionens ackord..

På samma sätt kan vi enkelt spela ett 7 ackord. Fast här måste vi flytta ned två band och eftersom få har så flexibla lillfingrar (i alla fall inte jag) så får man ta detta ackord som ett barré med pekfingret över de två första strängarna istället för bara på den andra strängen.

Hur man omvandlar ett första inversionens ackord till motsvarande maj7 och 7 ackord

Det som återstår är att hitta ett m7 (moll-7) ackord. Detta ackord består av ett vanligt moll ackord med tillagd liten septima. Igen om vi utgår ifrån första inversionen så skall vi flytta ned subdominanten ett halvt tonsteg (för att få ett mollackord). Vi skall alltså flytta tredje strängen från band fyra till band tre. Sedan skall vi flytta ned tonikan två steg (för att få ett 7 ackord) så vi måste flytta ned första strängen från femte till tredje bandet.

Eftersom det igen blir fullständigt omöjligt att håll kvar de ursprungliga fingrarna så tar vi helt enkelt ett barré över de tre första strängarna och tar 5 bandet, fjärde strängen med lillfingret.

Hur man omvandlar ett första inversionens moll ackord till motsvarande m(maj7) och m7 ackord

Det som återstår är det märkliga m7(b5) ackordet. men även här kan vi utgå från första inversionen.

1. Flytta ned subdominanten ett band (ger mollackord)
2. Flytta ned tonikan på första bandet två band (för att få 7:an)
3. Flytta ned dominten (5:an) ett band (för att få b5)

Detta är ett (möjligtvis) krångligt sätt att beskriva följande process och i slutändan ett ganska enkelt ackord

Principen för att skapa ett m7(5b) ackord utifrån första inversionen

Varför skall man krångla till det så mycket. Kan man inte bara lära sig dessa former utantill. Jo kanske. Men många (inklusive jag själv) skulle aldrig blint kunna memorerar alla dessa ackord helt blint om man inte kan hänga upp dom på något (som t.ex. första inversionen). Vet man vad som är 1 (rot), 3 (subdominant), 5 (dominant) och principen om hur ackord skapas så kan man alltid skapa de ackord som man behöver.

Förståelse för hur man skapa ackord är en dörr till frihet utan att man behöver memorerar en massa saker!

Nu kanske någon anser att man aldrig spelar ackord med banjo utan bara rolls. Det är fövisso sant men om du analyserar de rolls du ser i tab så bygger de allra flesta på vanliga ackord. Att snabbt kunna känna igen att vissa rolls som ser svåra ut bara är en foggy-mountain-roll på ett m7(5b) ackord gör det dels enklare att komma ihåg och dels lättare att snabbt hitta bra fingerpositioner för vänsterhanden.

Nu finns det andra sätt att ta dessa ackord som du säkert kommer att stöta på. Man kan t.ex. använda sig av de öppna stängarna (se nedan). Kom ihåg att en treklang bara är tre toner som du kan hämta från olika ställen på halsen (det finns ju dock vissa fysiska begränsningar över hur långt man kan sträcka fingrarna så i praktiken finns det ett ganska begränsat antal ackordsformer som vi vanliga dödliga kan ta.I praktiken förekommer därför inga ackord som spänner mer än fem band. .

Ett intressant exempel är om du tittar på någon youTube video där den Engelska banjospelare Leon Hunt lirar. Han har väldigt korta fingrar och använder flitigt sitt lillfinger på ett nästan magiskt sätt för att nå alla ackord där många använder ringfingret då man har mer styrka i det fingret (generellt).

Hela diatoniska ackord i G

Diatoniska ackorden utgående från första inversionen i en G skala. Lär dig att spela dessa ackord och pröva sedan att experimentera att bara ta t.ex de två första eller de tre första strängarna och spela med någon lämplig roll.

Experimentera och byt mellan ackorden som du själv vill och spela ibland hela ackord och ibland rolls. Du har nu tagit första steget till att börja improvisera ! Var bara nogrann med tempo och öva med en metronom. Tänk på att inte spela snabbare i början än att du kan ta ackorden rena. Försök visualisera ditt nästa ackord innan du tar det så kommer dina fingrar att snabbare hitta rätt ackord.

Möjliga diatoniska ackord över en G-dur skala
(Anm: Många av dessa ackord kan också med fördel tas längre ned på halsen.
T.ex D7 kan "som vanligt" tas på band ett-två och F#m7(5b) kan tas på band ett till fyra)

Prova att t.ex. spela sekvensen I - V - vi - IV, dvs Gmaj7, D7, Em7 och Cmaj7. I vanlig populärmusik så finns det att par av dessa sekvenser som ofta kommer igen och om du spelar ett tag så kommer du säkert att känna igen vissa sekvenser.

Anm: Förenkling

I praktiken förenklar man oftas vii* ackordet till motsvarande V ackord. I G ersätter man då F#m7(5b) med D7. Se nedan för bildexempel.

Anm: "Half dim"

I viss litteratur används "Half dim" som beteckning på m7(5b)ackordet och skrivs ibland då med en genomstruken cirkel (ø) efter grundtonen, t.ex. F#ø. 

Anledningen till att det kallas "Half dim" är att fullständiga ackordet (som man sällan spelar) inte har en förminskad 7:a. Ett fullständigt 7dim ackord har också en förminskad 7:a, t.ex. C Eb Gb Bbb medan ett m7(b5) har stamtonerna C Eb Gb Bb, m.a.o ett "halvt" fullständigt dim ackord. Observera här att vi skriver Bbb och inte A eftersom den vanliga 7:a är Bb (för ett C ackord) och en förminskad sjua rätteligen bör skriva (7:an)b och inte 6:an !

Förenklade diatoniska ackord

När man spelar backup (ackompanierar eller bara "leker") är det vanligt att man bara spelar på de lägsta tre strängarna. Man kan då kraftigt förenklade de diatoniska ackorden.

Som beskrivts förut kan ma utgå från valfri inversion när man vill skapa moll-ackord och vi börjar med att visa vilka ackord man får om man utgår från tredje inversionen (dvs barré) eftersom man då kan starta med ett öppet G (som kan ses som ett barré på 0:e bandet!)

Som du ser i ackorden nedan så står det inte längre ett fiss sju ackord med sänkt 5:a utan fiss dim (F#dim) . Det är exakt samma toner på de tre första strängarna som det fullständiga m7(5b) ackordet (dvs F#, A, C, E) eftersom ett F#dim=F#,A,C !

Utgående från tredje omvändningen/inversionen

Efter man kommit upp till tolfte bandet blir greppen identiska och man kan fortsätta upp till band 21.

Här kan man också enkelt inse att vårt förenklade m7(b5) kan tolkas som ett D7 om bara de tre nedersta strängarna räknas. Detta görs enklaste genom att kontemplera över nedanstående bild

Detta öppnar för tolkningsmöjligheter och ett F#dim kan därför också betraktas som ett D7 utan tonika.

Man kan givetvis också utgå från första inversionen och man får då ackorden (om vi börjar längst ned på halsen så kan vi inte börja med G utan det blir då ett Em som blir det lägsta möjliga diatoniska ackordet)

Utgående från första omvändningen/inversionen

Som vanligt så fortsätter man från början efter band tolv ända upp till band 22. Notera att moll ackorden enklast tas som ett barré med ett tillagt lilfinger på första strängen.

Genom att blanda på första och tredje inversionen så har man tillgång till alla diatoniska ackord utan att behöver flytta fingrarna så väldigt långt!

Som avslutning visar vi också för att vara fullständiga varianten där vi utgår från andra inversionen (gör det som en övning själv innan du läser vidare!)

Utgående från andra omvändningen/inversionen

Än en gång; när man väl nått över band 12 så är det bara att börja om med samma positioner ända upp till högsta bandet.

KOM IHÅG att när du spelar dessa så det bara de lägsta tre strängarna! Vill du spela fyra strängar så måste du ta de fullständiga ackorden eftersom den öppna fjärde (och femte) strängen bara passar ihop med vissa ackord (vilka?)