Ackordbeteckningar
Som vi tidigare sagt så är det i det närmaste meningslöst att utan struktur bara memorera ackord. Vet man bara principen hur de vanligaste ackorden är uppbyggda (vilka toner i skalan som ingår) så kan man efter en del övning ta ut godtyckliga ackord.
I tabellen nedan så har vi listat "recepten" för vanliga ackord. I traditionell bluegrass så är det kanske inte så vanligt att hitta de mer "jazziga"ackorden (t.ex. nio-ackord) men eftersom de varken är lättare eller svårare så är dom medtagna här också. Till skillnad från piano där man i princip kan ta 10 simultana toner så tar man i praktiken bara 4 toner på en banjo. Detta innebär naturligtvis att man inte har en chans att ta t.ex. ett fullt 13-ackord utan endast ett par toner (även på piano så använder man bara normalt ett par av de toner som ingår i ett fullt 13 ackord.).
Ett par saker som kan vara värt att hålla i minnet när man letar upp ackord med högre nummer som t.ex. G9, G11 o.s.v.
- Nionde tonen är samma som andra tonen men vanligtvis menar man då en oktav högre
- Elfte tonen är samma som fjärde tonen men vanligtvis menar man då en oktav högre
- Trettonde tonen är samma som sjätte tonen men vanligtvis menar man då en oktav högre.
(Eftersom 11 och 13 ackord är såpass ovanliga i bluegrass så vi hoppar helt sonika över dom i tabellen nedan. Konsultera någon bok i musikteori för att läsa mer om dessa. Eller varför inte Wikipedia)
Siffrorna indikerar tonen i skalan och "b" eller "#" indikerar en sänkning eller höjning av grundtonen ett halvt tonsteg.
Ackordkonstruktioner och beteckningar
För ackordbeteckningar finns det ibland lite varianter men nedan har vi använt de vanligaste beteckningarna. I de fall det förekommer två vanliga beteckningar så har vi listat bägge. I beskrivning ges de engelska namnen inom parantes.
För vissa ackord finns det inga bra svenska namn, jag har ibland sett t.ex. "förminskat" i meningen "dimished" eller "förstorat" för "augmented" (men också "plus-5" ackord.). För sus ackord användes ibland på 70- och 80-talet beteckningen "förhållning" men det blir ganska obegripligt.
| Beskrivning | Toner i skalan | Beteckning | Exempel |
| Grundklang (major) | 1, 3, 5 | G | |
| Dominantseptimackord (Seven) | 1, 3, 5, 7b | 7 | G7 |
| Septimackord (Major seven) | 1, 3, 5, 7 | maj7 | Gmaj7 |
| Huvudsexklang (Six) | 1, 3, 5, 6 | 6 | G6 |
| Nioackord (Nine) | 1, 3, 5, 7b, 9 | 9 | G9 |
| Huvudnioklang (Major nine) | 1, 3, 5, 7, 9 | maj9 | Gmaj9 |
| - | |||
| Mollklang (Minor) | 1, 3b, 5 | m | Gm |
| Dominantseptim-mollklang (Minor-seven) | 1, 3b, 5, 7b | m7 | Gm7 |
| Septim-mollklang (Minor-Major seven) | 1, 3b, 5, 7 | m maj7 | Gm maj7 |
| Dominant-nio-mollklang (Minor-nine) | 1, 3b, 5, 7b, 9 | m9 | Gm9 |
| Niomollklang (Minor-Major nine) | 1, 3b, 5, 7, 9 | m maj9 | Gm maj9 |
| "Minor-seven-with-flatted-fifth" (ett av de skalegna ackorden) | 1, 3b, 5b, 7b | m7(b5), m7-5 , Ø | Gm7(b5), Gm7-5 , GØ |
| - | |||
| Dimackord (Diminished) Se anm. nedan | 1, 3b, 5b | dim | Gdim |
| Dimsjuackord (Diminished seven) Se anm. nedan | 1, 3b, 5b, 7bb | dim, ° | Gdim, G° |
| Aug/plus 5 ackord (Augmented) | 1, 3, 5# | +, aug | G+, Gaug |
| Augmentedsju ackord (Augmented seven) | 1, 3, 5#, 7b | +7, 7+5 | G+7, G7+5 |
| Sus-ackord (Suspended) | 1, 4, 5 | sus, sus4 | Gsus, Gsus4 |
| Sus-dominant-septim-ackord (Suspended seven) | 1, 4, 5, 7b | sus7 | Gsus7 |
Anm1: Diminshed (förminskade ackord) är skrivet 7bb och det är inte ett skrivfel. Ett fullt diminshed ackord skapas utifrån ett sju ackord genom att sänka alla ingående toner ett halvt tonsteg förutom tonikan. Det intressanta med ett dim ackord är att det är helt symmetriskt, alla toner är små terser staplade på varandra.Denna symmetri gör att ett Gdim ackord lika gärna skulle kunna vara ett Edim (eftersom dom innehåller exakt samma toner, G Bb Db E). Det melodiska sammanhanget avgör vad som är den bästa tolkningen.
Anm2: plus 5 ackord benäms även "överstigande" i svensk musikteori, men i dagligt tal används bara "+"-ackord.
När du skriver ned övningar för att nöta in dessa ackord så börja med de två första grupperna av ackord (förutom 9 och 6-ackordet) och vänta med den sista gruppen tills du verkligen nött in de första efter den princip som beskrivs i avsnittet om att lära sig ackord.
Förutom de ackord som finns i tabellen ovan kommer du även att stöta på andra ackorbenämningar. Så finns t.ex. 11 och 13-ackord som består av terser staplade på varandra. 11-ackord blir då 1,3,5,7,9,11 och 13-ackord 1,3,5,7,9,11,13. Här kan man nu direkt se ett problem. Dessa ackord har i teorin mer än 5 toner vilker är det maximala antalet vi kan ta på en banjo. Ofta vill man också begränsa det till endast 4 toner på de nedersta 4 strängarna. Skall man spela ckord måste man därför utelämna vissa toner. Vilka toner man utelämnar beror på vad man spelar men några hållregler finns det.
- Om man inte spelar solo kan man utelämna tonikan eftersom resten av bandet ofta ger en stark grundton.
- subdominanten bör aldrig utelämnas det är en karaktärston (den sty t.ex om vi uppfattar ett dur eller moll ackord)
- 7:an bör aldrig utelämnas (det är också en karaktärston)
- I 11- och 13-ackord kan man utesluta 9:an (dock aldrig 11- eller 13 eftersom det definierar ackordet!)